Oj, oj, oj…
… Netscape! Du har ingen aning om vad som händer i min hjärna nu efter att ha läst din kommentar! hahaha Men Dejten kommer att ha fullt upp i helgen…
Har funderat en massa idag. Över min vän M, ni vet hon som jag funderar på att ”göra slut med”. Vi har inte pratat på ett ganska bra tag nu och jag är övertygad över att hon är skitsur för det. Men grejen är att hon börjat umgås med en tidigare nära vän till mig, A , som jag faktiskt gjorde slut med. Nu umgås alltså dessa två och eftersom jag är så obekväm i tidigare vännen A:s närvaro så har jag ingen lust att umgås med vännen M heller. Herregud! Är det någon som fattar vad jag menar!?! Det är svårt när man inte kan skriva ut namn… Min vän får helt enkelt kallas för M och min före detta vän för A.(lägger till det i texten ovan med)
M och A träffades iaf genom mig, när jag fortfarande var vän med A. De är otroligt lika och jag förstod snabbt att det skulle barka åt helsike med de två. Och mycket riktigt. De blev ovänner, gick och skrek h**a, f***a och andra vackra ord till varandra när de träffades ute på fyllan. När de var nyktra och möttes så ignorerade dom helt enkelt varandra och gick med näsan i vädret. Otrooooligt moget va!?! Men nu har dom helt plötsligt, som genom ett trollslag blivit vänner igen, bara för att båda råkade flytta till hus samtidigt och bor nästan bredvid varandra.
Och som sagt. Jag känner mig obekväm i A:s sällskap och därför umgås jag heller inte med M just nu. Om jag vill umgås med M så får jag liksom A på köpet… och det har jag ingen lust med. Det är inte så att jag är arg på henne, hatar henne eller på något annat sätt föraktar henne, men jag är helt enkelt obekväm i hennes sällskap. Punkt!
M har nog förmodligen inte en tanke på detta om jag känner henne rätt. Hon är helt enkelt bara förbannad över att jag inte hört av mig. Jag känner att jag borde kanske hanterat denna situationen annorlunda, men just då var det för mycket annat som pågick i mitt liv och jag behövde den energin jag hade helt enkelt. Men nu känner jag att det är dags att ta tag i saken. Jag ska ringa till M, säga som det är och sen se vad reaktionen blir. Utifrån hennes reaktion kommer jag att fatta mitt beslut om vad jag ska säga därefter. Hon får på något sätt själv chansen att gottgöra lite av det hon ställt till med senaste tiden och långt innan det.
Jaha… och hur mår jag idag då? Feberfri, men ont i halsen som fasiken och mör i kroppen. Jag funderar seriöst på att gå och jobba i morgon, för jag är så galet uttråkad just nu! Jag hatar att var sjuk!
Nu ska jag iaf få något vettigt i magen. Att äta när halsen känns som ett rivjärn är sådär kan jag säga…
Puss på er och ha en trevlig kväll!
En tyst Härskarinna…
… är en bra Härskarinna?
I två dagar har jag inte kunnat prata. Idag har jag fått rösten tillbaka dock. Även om jag misstänker att chefen, som ringde på förmiddagen, inte håller med. Rösten består mest av väsningar och små inslag av målbrotts-pip. Men fan, jag kan prata iaf!
Febern har gått ner lite idag, så jag hoppas att det innebär att jag blir bra, åtminstonde till helgen. Jag vill verkligen åka till dejten och få mig lite till livs, eftersom vi inte kunde träffas förra helgen. Nästa helg ska jag på Halloweenfest, så då blir det kanske inte heller nått.
Eftersom mina dygn består mest av te-drickande, sovande, tv-tittande, laptop-på-magen-tittande och snorande, så har jag inte så mycket att skriva om.
Så åter till Grey´s Anatomy!
Puss!
Ok, ok…
… det var väl inte det smartaste draget att ge sig ut i kylan och ta kort igår, men jag var tvungen. Var ute i nästan 3 timmar dessutom. På kvällen mådde jag skit, i morse mådde jag skit men gick till jobbet iaf. Vid lunch gav jag upp och gick hem. Och nu sitter jag här, med en hals som det känns som någon har stoppat rakblad i, med feber och dessutom har jag tappat rösten. Inte för att jag har någon mer än katterna att prata med när jag är hemma, men ändå… Så du som sagt att frisk luft när man börjar bli förkyld är bra… BITE ME!
Mycket mer har jag inte att säga just nu.
Tycker dock att alla ska ta en titt på denna videon. Funderar på om jag verkligen har samvete att gnälla om halsont efter den…
Puss!
E tebax!
Så var jag tillbaka igen.
Har haft en lite strulig tid nu ett tag, men nu har lugnet lagt sig igen.
Ett positivt graviditetstest ställde till det ordentligt under några veckor. Men det visade sig till slut att testet visade fel. Tack gode gud!
Just nu mår jag bra, jag känner mig stark och jag känner mig lugn. Det finns fortfarande vissa orosmoment i mitt liv, men jag väljer att lägga dom åt sidan och inte ge dom energi just nu. Jag vill njuta av att må bra ett tag. Efter så många år av negativitet i mitt liv så tycker jag att jag förtjänar det.
Dejten och jag träffas fortfarande för att roa oss. Måste säga att jag känner mig väldigt bortskämd! Sex och närhet när jag vill. I helgen har vi dock inte träffats, eftersom han haft en kompis på besök. Så nästa helg blir det att ta igen det hela och köra hårt. hahaha
Helgen har varit underbart lugn, precis vad jag behövde. Igår blev det kaffe, nybakta bullar och tjejsnack hos en god vän. Det enda molnet på himmelen är att jag åter igen verkar ha en förkylning på gång i kroppen. Halsen river och snoret rinner, men inte fan tänker jag hänga läpp för det! Jag är som sagt helt inne på spåret att jag vill njuta av livet, nu när jag känner mig mer stabil psykiskt än jag gjort på många år.
Till och med graviditetsstrulet hanterade jag efter omständigheterna lugnt och koncist. Det känns så skönt!
Idag ska jag tvätta upp min vinterjacka och sen blir det nog en promenad för att ta lite vackra höstbilder skulle jag tro. Snoret får rinna bäst fasiken det vill, men en promenad ska det bli!
Önskar er alla en härlig söndag.
Puss!
Och du Netscape… jag har saknat dig med!
Idag är jag irriterad och full av skratt samtidigt.
Vilka stolpskott det finns!
Är det någon som missat Anna Anka i Hollywoodfruar? Var glad för det isf. hahaha
Här finns en artikel som är skrattretande och totalt patetisk i mina ögon.
Här är några av hennes ord:
–” Jag har förstått att jag väckt en hel del uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det gläder mig. Hur som helst, jag och min man skrattar hela vägen till banken.”
Ehhh, om hon tror att pengar är grunden till all lycka, så har hon nog inte mycket annat som är värt något i sitt liv.
”– Det var så skönt att komma till ett land där män vet hur man beter sig mot en kvinna. Här tar männen hand om allt det ekonomiska, allt annat är en förolämpning mot både kvinnan och mannen i förhållandet.
I gengäld, menar hon, tackar kvinnan genom att vara attraktiv. Vilket är hemligheten bakom ett bra förhållande, enligt Anna Anka.
– Det är synd om svenska män. De gifter sig med snygga kvinnor som snabbt blir oattraktiva, börjar klä sig slafsigt och struntar i mannens behov. Som hemmafru ska du ställa upp på alla sätt, du ska alltid var snygg och välklädd. Sexuellt är det kvinnans skyldighet att se till att mannen är tillfredsställd, gör hon inte det får hon skylla sig själv om han är otrogen.
Hon och maken har ett barn tillsammans. Och även där är rollerna klara, berättar hon.
– Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet. En riktig amerikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer.”
För det första. Är det något att skryta om att pappan får panik när han är ensam med barnet?!? Jag hade fan skämts. För det andra… att man får skylla sig själv om mannen är otrogen om man inte tillfredställer mannen när han önskar… men hallååååååååååååååååå människa!!! Att försvara otrohet som kvinna bevisar i mina ögon att hon är nedtryckt och inte har en egen vilja. För er som inte såg programmet bör tilläggas att hon skröt om att hon var så jäkla stark och att någon annan minsann inte skulle klara hennes ”jobb” som fru till Paul Anka. Nä, och inte fan vill jag det heller!!!
Det var den delen som gjorde mig full av skratt…
_______________________________________________________________________________________________________
Nu till delen som gjorde mig irriterad:
Igår loggade jag in på min profil på Mötesplatsen.se och kollade lite. Egentligen inget forum för mig, men jag lever på hoppet… Iaf så var det en kille som hade skickat en förfrågning till mig. Han är handikappad på det sättet att han har en hjärnskada. Han har dock inget fel på intelligensen utan bara på tal och motorik. Säger han iaf… Men jag började ifrågasätta detta när jag svarade på hans brev och skrev att han bodde för långt ifrån mig för att jag skulle vara intresserad. (jag finns i södra landsänden och han ovanför sthlm.)
Ja, läs själva:
Jag skrev:
Ledsen, men du bor lite långt bort från mig.
Kram ”mitt namn”
______________________________________
Han skrev:
Du behöver inte vara ledsen för det inte! =)
Jag skrev:
Tja… jag hade gärna snackat med dig vidare om det inte var för att det är dödsdömt från början med avståndet mellan oss. Därav den ledsna minen. Tycker du verkar vara en kul grabb med huvudet på skaft och ditt handikapp stör mig inte det minsta.
Lycka till med att finna någon här på MP.
Kram
_______________________________________________________
Han skrev:
Ja ännu en pinsam ursäkt….. det är lite långt….:S
Skitsnack inget är för långt om intresset finns!
_____________________________________________
Jag skrev:
Jag har väldigt dålig erfarenhet av långdistansförhållanden, så därför backar jag för det.
Om du väljer att tycka att det är skitsnack är det upp till dig.
__________________________________________________________
Han skrev:
Dra ALLA över en kam bara….. fan du är ju dummare än vad jag trodde…. läs min dagbok så kanske du vaknar va!
__________________________________________________________
Jag skrev:
Så din åsikt är att alla som inte har samma ”öppna syn” på livet som du, som inte vill ha ett långdistansförhållande, är dumma. Jag undrar vem som har mest fördomar. Jag eller du…
Tråkigt att du måste ta till otrevligheter. Men jag står för vad jag säger. Jag vill inte ha ett långdistansförhållande. Det passar inte mig.
Jag hoppas att du träffar någon som passar dig iaf och att du får ett lyckligt liv. Det är inte jag, men den rätta finns där ute. Lycka till.
____________________________________________________________
Han skrev:
Men tänk om vi skulle träffas 3-4 gånger och sen flyttar jag upp till dig? har du tänkt så? nej….negativ tanke direkt!!
Du….. du har dragit ner byxorna på dig själv där…..
Nu vill jag inte prata mer med dig hemska människa!
_______________________________________________________
Jag skrev:
Ehhh… flytta NER till kanske…
För att vara en människa med ”positiv livsbild” så är du väldigt negativ och fördömande. Du verkar döma människor på samma sätt som du själv inte vill bli dömd. Lite trist.
Du har många poänger i det du skriver i din dagbok, men samtidigt kastar du just nu sten i glashus.
Men du ska slippa prata med mig mer. Jag bemödar mig inte lägga ner energi på någon som är så totalt icke lyhörd för andra människor, utan fullt upptagen med att få alla andra att tycka som han själv.Att ha en övertygelse är bra, men man måste låta andra få ha sin också…
God natt, sussa sött….
__________________________________________________
Det är första gången jag blivit förolämpad på det sättet. Att han har sin tro och livssyn är för mig helt ok, men att döma och trycka ner andra människor för att de inte tycker likadant. Det är inte ok! För mig som läst hans presentation så får jag känslan av att han tror jag nobbar honom pga hans handikapp, bara för att det är det han är van vid. Att det sen inte alls är så, utan pga just den anledningen jag skriver, avståndet, verkar han inte vilja ta in alls. Hans ord: ”Läs min dagbok va!” är nog det jag retade mig mest över. Bara för att han har ett handikapp och säkerligen blivit illa och annorlunda behandlad i sitt liv, vilket jag tyvärr inte betvivlar, så ger det inte honom rätt att säga att hans ord är hans och alla andras lag.
Men han är på ignorera-listan nu och jag slipper honom i framtiden. Blev väldigt irriterad över hans ord i går kväll, men idag känner jag mest… tja, ingenting. Jag har nog lärt mig att hantera saker ändå på senare tid. Jag skrattar åt hans ord idag.
Nåja, nog om det.
Idag mår jag mycket bättre så i morgon blir det jobb äntligen!
Önskar er alla en trevlig onsdag.
Puss!
Läs även andra bloggares åsikter om anna anka, fördomar, handikapp, ilska, paul anka, roande
Less.
Hej på er.
Ligger sjuk, IGEN! Är less på min kropp.
Funderar fortfarande över beslutet att ”göra slut” med en kompis. Problemet är att vi jobbar ihop och det finns inte en chans i världen att hon kommer att kunna bete sig som en vuxen människa angående mitt beslut. Så hur jag än gör så blir det tufft. Antingen jag fortsätter umgås med henne och dukar under för hennes krav och konstiga ”test” som hon håller på med. Eller om jag ”gör slut” så kommer hon att gå med näsan i vädret på jobbet och förmodligen prata en massa skit med. Tycker inte om tanken på att möta henne hela tiden och det är spänt och otrevligt.
Så vad gör jag?!? Jag har faktiskt inte en aning. Beslutsfattande är helt enkelt inte min starka sida. Och att göra slut med vänner är det absolut inte.
Jag är glad över att jag har vänner som tar mig för den jag är och uppmuntrar det positiva i mitt liv hela tiden, annars hade jag nog inte suttit här idag.
Så… har ni några tips?
Orkar inte skriva mer ikväll. Fryser, har ont i bihålorna och har huvudvärk.
Gokväll.
Så var det söndag.
Vaknade tidigt idag efter en lugn och stillsam lördagskväll. Det var välbehövligt att få en kväll utan alkohol och stim. Var dessutom aptrött igår efter att ha varit hos Dejten i fredags…
Skulle egentligen träffa honom igår, men eftersom han var upptagen då så blev det i fredags istället. Vi tog ett par drinkar ute och sen åkte vi hem till honom. Vi hann in i hissen innan vi var igång. Väl inne i lägenheten så hann jag få i mig två klunkar vin, sedan blev det inte mer av den varan… Annat kom ivägen… hehehe. Det var skönt att få sova bredvid någon igen. Har saknat närheten. På morgonen vaknade vi vid åtta, men kom inte ur sängen förrän vid elva…
Har ont i hela kroppen nu. Träningsverk kallas det tror jag bestämt. Har nog helt enkelt blivit för gammal för att ha vilt sex i soffor m.m. Men fan… det var så värt det!
Vi pratade en hel del och kom fram till att det är väldigt synd att det inte finns några känslor mellan oss, eftersom vi passar med varandra som handen i handsken. Men det går inte att tvinga fram känslor, så vi gör det bästa av situationen helt enkelt. Dvs vi är vänner som även kan nyttja varandra för sex och närhet. Inte så dumt det heller…
Idag är jag nog tvungen att mata snabeldraken lite och jaga bort alla dammråttor i hörnorna. Fy, vad jag hatar städning! Jag skulle behöva en hushållerska som ser efter mig tror jag. Men samtidigt… jag vill inte att andra rotar bland mina grejer, så jag får snällt göra det själv.
Förkylning har jag i kroppen, men den verkar inte vilja bryta ut ordentligt. Bihålorna värker och jag har feberkänslor till och från. Har inte alls någon lust att bli sjuk, men det blir väl vad det blir, vare sig jag vill eller inte.
Nu MÅSTE jag ta tag i städningen. Ska slänga på Spotify på högsta volym och försöka hitta inspiration.
See ya!
Så var det söndag igen.
Helgerna går så fort så man knappt hinner märka dom. Nu jobbade jag ju iofs igår oxå, så det blev kortare helg än normalt. Jag tycker man ska ha två dagars helg till jag…
Igår var det fotboll och party hos vänner som gällde. Jag var inte riktigt på humör men lyckades ta på mig mitt ”happyface” och ha lite skoj en stund. Sent blev det som vanligt iaf. Eller kanske man ska säga tidigt då jag var hemma halv fem i morse. Har inte varit bakis idag iaf, utan bara trött och hängig. Blev lite putt på mina vänner dock, då min 3-liters bag in box helt plötsligt var tom och värdinnans fortfarande var full. Och ingen har såklart druckit ur den säger dom. Eftersom det hände medans jag var snäll och hängde med en tjej som var fyllechaffis så kan dom väl för fasiken erkänna. Att jag har så dålig ekonomi så det var det enda vinet jag hade råd med denna månaden verkar inte spela någon roll. Giriga jävlar… Ibland undrar jag om jag borde rensa rejält bland mina vänner.
Jag ser inte fram emot veckans jobb, då det känns i kroppen att jag inte varit ledig så mycket. Men det är till att bita ihop och köra på.
Nu ska jag ta en dusch medans det är nyheter och sen se fortsättingen av ”Överlevarna” på fyran.
Natti
Long time, no see…
Länge sen jag skrev något nu.
Uppdatering:
1. Jag och Dejten dejtar inte längre. Ingen av oss kände den rätta känslan utan bara fysisk attraktion. Känns bra.
2. Jag saknar redan sex…
3. Är less på en del av mina vänner.
Ja, något sådant får det bli lite kortfattat.
Är lite låg idag, så jag tänker inte skriva mer här. Trista inlägg hamnar i den öppna bloggen istället. Här ska det bara vara trams, flams och sex tänkte jag. Undrar om mina läsare rymmer då?!?
Nåja, nu ska jag dricka en kopp kaffe.
See ya!
Frustration är dagens nyckelord!
Jag är frustrerad, jag är frustrerad, jag är frustrerad…
Mer uppdatering i morgon.
Nu ska jag ta igen lite förlorad sömn.
Natti!
Läs även andra frustrerade bloggares åsikter om frustrerad
En stålande dag med ett strålande humör! :-)
Idag vaknade jag på ett strålande humör. The Voice spelas på högsta volym och inte ens det faktum att jag ska ränna i tvättstugan halva dagen kan ta ner mig på jorden.
Idag ska jag åka och träffa honom. Jag har faktiskt saknat honom denna veckan, mer än jag gjort med någon på ett långt tag. Lustigt så det kan bli.
Vi skämtade igår om att om jag inte tvättar så får jag komma utan underkläder till honom. Funderar på att skoja lite och kanske göra det ändå… hehehe. Men vi får se.
Igår fick jag ett sånt gulligt sms så jag smälte totalt. Mina tidigare pojkvänner har bara skrivit sådana saker på fyllan typ, så det är uppfriskande med någon som vågar även när han är nykter. Kan ju tillägga att jag nästan bara dejtat så kallade ”badboys” innan, medans den här killen är raka motsatsen. Jag undrar om jag har mognat till och insett vad jag behöver på äldre dagar? Kanske är det så.
Mycket tjat om Dejten just nu, men det är den positiva sidan i mitt liv och jag orkar inte skriva om den negativa. Den skriver jag om i min öppna blogg så mycket så jag är less på det…
Nej, nu ska jag sortera lite tvätt. Tjohoooo
Puss!
Läs även andra bloggares åsikter om tvätt, saknad, glädje, sex, skratt
Kan man defragmentera sin hjärna???
Iså fall behöver jag det!
Har återigen lagt mina solglasögon på ett ”bra ställe” så jag ska veta var jag har dom.
Nu ska jag bara komma på vart detta ”braiga ställe” finns…
*suck*
Läs även andra glömska bloggares åsikter om glömsk, hjärna, defragmentering
Tjoho!
Idag har gått riktigt bra på jobbet! Bara några korta stunder av ångest och panik-känslor.
Pratade med Dejten nyss och han kommer hem på lördag, vilket betyder att vi ska träffas på kvällen. Nice!!! Hans penis har läkt hyfsat och därför kan han träffa mig. (han klarade inte att ha stånd tidigare i veckan för det gjorde ont då) hahahaha Men något sex blir det inte, eftersom han måste läka i 2-3 veckor. Men bara gos funkar utmärkt för mig!
Att bara få krypa upp i soffan med någon, mysa, titta på en film och njuta av ett glas vin är helt underbart!!!
Imorgon ska jag följa med en kompis och hämta hennes dotter i närmsta stad där det är festival. Vi stannar nog några timmar men det blir lugnt. Jag jobbar till på kvällen så det blir bara en snabb dusch innan det är dags att åka. Är hur som helst lite less på att festa efter semestern.
Nu ska jag kolla till Fejjan och sen ska jag krypa ner i sängen och sova gott hoppas jag.
Natti och puss!
Jag funderar lite…
… över min ”date”.
Han är inte någon jag skulle titta åt två gånger om jag träffat honom ute, men på något sätt så klickar vi och jag är attraherad av honom. Han är kortare än mig och han är hårig, vilket normalt hade fått mig att springa åt andra hållet i panik. Men inte nu alltså. Jag märker att jag saknar honom. Jag känner inga kärleks-känslor, men jag är helt klart attraherad som sagt. Så jag ger det lite tid och ser om det växer fram något. Om det inte gör det så har jag iaf hittat en otroligt bra vän skulle jag tro.
Det jobbiga är att han verkar mer intresserad av mig än vad jag är av honom. Jag vill absolut inte såra honom, men samtidigt så måste det få ta lite tid. Han är medveten om att jag aldrig ingått ett förhållande utan att känna killen först och att det här inte är speciellt normalt för mig. Jag träffade honom på en dejtingsajt och tog chansen helt enkelt.
Jag märker att jag gjort stora omprioriteringar i mitt liv sista tiden. Jag gör saker jag normalt inte hade vågat och lever dag för dag. Kanske är det nödvändigt för att jag ska komma vidare i livet…
Min semester har varit galen med en massa knasiga händelser och fester. Jag tänker inte gå in på detaljer, men galet har det varit. Nya bekantskaper, galna nätter med lekar och nya upplevelser. Hade jag inte vetat bättre så kunde jag tro att jag blivit 20 igen.
Men det har varit roligt och jag tänker fasiken inte ha dåligt samvete eller be om ursäkt för min existens.
Nu är det onsdag och halva första arbetsveckan har snart gått. Jag undrar hur länge jag klarar att jobba heltid innan det brakar igen? Jag känner att jag är så trött att det kommer bli svårt att jobba med mig själv som psykologen vill att jag ska göra. Och det var precis det hon varnade mig för. Hon tyckte inte att jag skulle gå upp och jobba fullt förrän jag kommit en bit till på vägen. Men det är inte hon som sitter med en sjuklön och mina räkningar i slutet av varje månad…
Nej, nu måste jag ta på mig ansiktet innan det är dags för ännu en dag på dårhusfabriken.
See ya!
Läs även andra bloggares åsikter om ångest, arbete, depression, fest, härskarinnan, psykolog, sex, skratt, vin, dejta, saknad, attraherad, kärlek
*Fniss*
Jag kan inte låta bli att gå omkring och småfnissa över helgens händelser. Pratade med honom igår iaf och det har slutat blöda.
Vi skulle egentligen träffats i helgen, men vi får se hur det blir. Han måste läka i två till tre veckor och det betyder inget sex. Inte så lätt att hålla på det när man precis har träffats… Stackaren har ont med… outch!
Måste säga att det helt plötsligt är väldigt svårt att veta vad man ska skriva när jag skriver här anonymt. Jag har skrivit öppet så länge nu så jag har vant mig vid det. Här måste jag cencurera mig lite så jag inte avslöjar för mycket och det är svårt att hitta balansen igen. Men jag känner oxå att jag har känslor inom mig som behöver komma ut, men som jag inte kan skriva öppet om av rädsla för att såra folk.
Jag bloggar inte för att såra människor, jag bloggar för att skriva av mig helt enkelt. Jag har lättare att få perspektiv om jag läser mina tankar efter att jag skrivit ner dom. Min öppna blogg läser de flesta jag känner och det gör att man passar sig för vad man skriver.
Nåja, nu kan jag inte skriva mer, för jag ska snart sticka iväg. Måste diskutera helgens bravader med en tjejkompis. hahaha
Bye for now!
Skit!
Jag mår väldigt dåligt just nu och jag har så mycket ord i mitt huvud så jag klarar inte att sortera ut dom i rätt följd i bloggen. Därför väntar jag ett tag med att skriva här. Åtminstonde tills tankarna klarnat.
Kram
Festivaldags!!!
Sådär ja… då var jobb, mat, sömn och dusch avklarat! Bara smink kvar. Ja, kläderna är på oxå.
Dagen har gått bra, även om jag var aptrött på jobbet. Nu har jag haft 3 bra dagar i rad och det var länge sen det hände! Kan ändå inte låta bli att tänka på hur djupt fallet blir när det väl kommer, för jag vet att det kommer så småningom. Bara att hoppas att jag klarar helgen iaf, när det väl händer något kul i hålan jag bor i.
Ska snart traska iväg till vänner som bor precis så man ser ut över festivalområdet. Vi ska grilla och dricka lite vin är det tänkt, innan vi ser att det börjar strömma till folk och det är dags att gå en trappa ner och direkt in på festivalområdet. Det ska bli så jäkla skönt att festa av sig ordentligt! Ikväll är det dock tänkt att det ska bli någorlunda lugnt så jag pallar morgondagen oxå. Fyllde ju 33 i söndags, så kroppen orkar inte så mycket längre!
Just nu spelar jag The Voice-radion på högsta volym och dansar runt i lägenheten på lätta fötter. Ska minsann komma i stämning!
Vi får väl se om jag är ”fit for fight” i morgon så jag kan skriva ett inlägg om kvällen. Eller om jag är bakfull och ligger däckad i soffan. Återstår att se.
Ha en riktigt trevlig kväll allihop!!!
(Upptäckte igår att två gamla ex kommer att stå på festivalscenen inom loppet av en timme i morgon. Jag måste verkligen sluta umgås i musik-kretsar så folk inte tror jag är en groupie!!! hahaha)
Hinner inte skriva så mycket nu…
… men hårförlängningen gick bra, även om det tog lååååång tid!
Slurkar morgonkaffet nu och ska strax till jobbet.
Ikväll blir det festival!!! Ser fram emot det som fan, för jag behöver göra något kul!
Puss och kul att många hittat hit igen!
Morgonkaffet smakar underbart.
Sitter med ett stort glas kaffe och surfar runt lite för att kolla dagens nyheter och annat. Varför känns det lyxigare att dricka kaffe ur glas än ur mugg???
Ångesten har lättat lite sedan jag gick upp och jag börjar känna mig ok nu. Den är alltid värst på morgonen. Vaknar med en klump i magen som tar ett par timmar att lösa upp. Därför börjar jag inte jobba förrän klockan tio de flesta dagarna, för att jag ska få någon som helst chans att få en positiv upplevelse av jobbet och kunna koncentrera mig de fyra timmarna. Varje dag när jag kommer hem är jag helt slut och jag märker att jag spänner mig. Jag har ofta huvudvärk, nackvärk och ryggvärk när jag kommer hem, vilket förmodligen inte är något bra tecken.
Idag är en kille ledig och jag ska göra hans jobb. Det är ett kontorsjobb med mycket telefonpratande och kund/leverantörskontakter. Det blir första gången sedan i januar då jag kraschade som jag gör det. Är nervös, men jag måste försöka tänka positivt. Den ”normala” Härskarinnan älskar att prata med nytt folk, så jag hoppas att hon visar sig idag!
Nu ska jag ta på mig lite smink och förbereda mig för dagen. Ikväll blir det till att sätta in löshår på min kompis och även gå en runda till Systemet för att inhandla helgens mumsigheter. Vet dock inte vad jag är sugen på att dricka. Troooor att det får bli vin på fredagen och drinkar på lördagen. Blir minst bakis av vin.
Ha en trevlig dag allihop!
Läs även andra bloggares åsikter om härskarinnan, depression, arbete, kaffe, ångest, panikattack
En snabb uppdatering.
Jag tänkte ge er en snabb uppdatering om vad som hänt i mitt liv sedan jag senast var aktiv här.
Jag har varit sjukskriven för depression/utmattningsdepression i tre månader och har precis börjat jobba halvtid igen. Jag började jobba igen på eget bevåg. Inte för att jag ville, utan för att jag helt enkelt inte klarar mig ekonomiskt när jag går hemma. Jag var/är absolut inte redo för att jobba ännu, men känner att jag inte har något annat val. Jag har mycket ångest och får panikattacker titt som tätt. Mycket gråt har det blivit de senaste månaderna. Jag går i KBT-terapi och äter medicin.
Mer utförligt kommer jag väl skriva längre fram. Ville bara ge er en kort update som sagt.
Snart ska jag till jobbet och jobba tre timmar. Idag mår jag ganska bra, så det ska nog funka. Har sovit ordentligt och känner mig hyfsat utvilad.
Ha en riktigt bra dag allihop. /Härskarinnan