… Netscape! Du har ingen aning om vad som händer i min hjärna nu efter att ha läst din kommentar! hahaha Men Dejten kommer att ha fullt upp i helgen…

Har funderat en massa idag. Över min vän M, ni vet hon som jag funderar på att ”göra slut med”. Vi har inte pratat på ett ganska bra tag nu och jag är övertygad över att hon är skitsur för det. Men grejen är att hon börjat umgås med en tidigare nära vän till mig, A , som jag faktiskt gjorde slut med. Nu umgås alltså dessa två och eftersom jag är så obekväm i tidigare vännen A:s närvaro så har jag ingen lust att umgås med vännen M heller. Herregud! Är det någon som fattar vad jag menar!?! Det är svårt när man inte kan skriva ut namn… Min vän får helt enkelt kallas för M och min före detta vän för A.(lägger till det i texten ovan med)

M och A träffades iaf genom mig, när jag fortfarande var vän med A. De är otroligt lika och jag förstod snabbt att det skulle barka åt helsike med de två. Och mycket riktigt. De blev ovänner, gick och skrek h**a, f***a och andra vackra ord till varandra när de träffades ute på fyllan. När de var nyktra och möttes så ignorerade dom helt enkelt varandra och gick med näsan i vädret. Otrooooligt moget va!?! Men nu har dom helt plötsligt, som genom ett trollslag blivit vänner igen, bara för att båda råkade flytta till hus samtidigt och bor nästan bredvid varandra.

Och som sagt. Jag känner mig obekväm i A:s sällskap och därför umgås jag heller inte med M just nu. Om jag vill umgås med M så får jag liksom A på köpet… och det har jag ingen lust med. Det är inte så att jag är arg på henne, hatar henne eller på något annat sätt föraktar henne, men jag är helt enkelt obekväm i hennes sällskap. Punkt!

M har nog förmodligen inte en tanke på detta om jag känner henne rätt. Hon är helt enkelt bara förbannad över att jag inte hört av mig. Jag känner att jag borde kanske hanterat denna situationen annorlunda, men just då var det för mycket annat som pågick i mitt liv och jag behövde den energin jag hade helt enkelt.  Men nu känner jag att det är dags att ta tag i saken. Jag ska ringa till M, säga som det är och sen se vad reaktionen blir. Utifrån hennes reaktion kommer jag att fatta mitt beslut om vad jag ska säga därefter. Hon får på något sätt själv chansen att gottgöra lite av det hon ställt till med senaste tiden och långt innan det.

Jaha… och hur mår jag idag då? Feberfri, men ont i halsen som fasiken och mör i kroppen. Jag funderar seriöst på att gå och jobba i morgon, för jag är så galet uttråkad just nu! Jag hatar att var sjuk!

Nu ska jag iaf få något vettigt i magen. Att äta när halsen känns som ett rivjärn är sådär kan jag säga…

Puss på er och ha en trevlig kväll!

… är en bra Härskarinna?

I två dagar har jag inte kunnat prata. Idag har jag fått rösten tillbaka dock. Även om jag misstänker att chefen, som ringde på förmiddagen, inte håller med. Rösten består mest av väsningar och små inslag av målbrotts-pip. Men fan, jag kan prata iaf!

Febern har gått ner lite idag, så jag hoppas att det innebär att jag blir bra, åtminstonde till helgen. Jag vill verkligen åka till dejten och få mig lite till livs, eftersom vi inte kunde träffas förra helgen. Nästa helg ska jag på Halloweenfest, så då blir det kanske inte heller nått.

Eftersom mina dygn består mest av te-drickande, sovande, tv-tittande, laptop-på-magen-tittande och snorande, så har jag inte så mycket att skriva om.

Så åter till Grey´s Anatomy!

Puss!

… det var väl inte det smartaste draget att ge sig ut i kylan och ta kort igår, men jag var tvungen. Var ute i nästan 3 timmar dessutom. På kvällen mådde jag skit, i morse mådde jag skit men gick till jobbet iaf. Vid lunch gav jag upp och gick hem. Och nu sitter jag här, med en hals som det känns som någon har stoppat rakblad i, med feber och dessutom har jag tappat rösten. Inte för att jag har någon mer än katterna att prata med när jag är hemma, men ändå… Så du som sagt att frisk luft när man börjar bli förkyld är bra… BITE ME!

Mycket mer har jag inte att säga just nu.

Tycker dock att alla ska ta en titt på denna videon. Funderar på om jag verkligen har samvete att gnälla om halsont efter den…

Puss!

Så var jag tillbaka igen.

Har haft en lite strulig tid nu ett tag, men nu har lugnet lagt sig igen.

Ett positivt graviditetstest ställde till det ordentligt under några veckor. Men det visade sig till slut att testet visade fel. Tack gode gud!

Just nu mår jag bra, jag känner mig stark och jag känner mig lugn. Det finns fortfarande vissa orosmoment i mitt liv, men jag väljer att lägga dom åt sidan och inte ge dom energi just nu. Jag vill njuta av att må bra ett tag. Efter så många år av negativitet i mitt liv så tycker jag att jag förtjänar det.

Dejten och jag träffas fortfarande för att roa oss. Måste säga att jag känner mig väldigt bortskämd! Sex och närhet när jag vill. I helgen har vi dock inte träffats, eftersom han haft en kompis på besök. Så nästa helg blir det att ta igen det hela och köra hårt. hahaha

Helgen har varit underbart lugn, precis vad jag behövde. Igår blev det kaffe, nybakta bullar och tjejsnack hos en god vän. Det enda molnet på himmelen är att jag åter igen verkar ha en förkylning på gång i kroppen. Halsen river och snoret rinner, men inte fan tänker jag hänga läpp för det! Jag är som sagt helt inne på spåret att jag vill njuta av livet, nu när jag känner mig mer stabil psykiskt än jag gjort på många år.

Till och med graviditetsstrulet hanterade jag efter omständigheterna lugnt och koncist. Det känns så skönt!

Idag ska jag tvätta upp min vinterjacka och sen blir det nog en promenad för att ta lite vackra höstbilder skulle jag tro. Snoret får rinna bäst fasiken det vill, men en promenad ska det bli!

Önskar er alla en härlig söndag.

Puss!

Och du Netscape… jag har saknat dig med!

“Min man lämnar mig inte. Varför skulle han? (Han har en hemmafru som aldrig skulle låta sig hunsas, en nöjd kvinna som vågar gå sin egen väg även när den är motströms. Paul Anka kanske aldrig bytt en blöja, men den mannen som lever med mig kan ta hand om sina barn och sköta ett hem även utan min inblandning. )

Jag kallar mig hemmafru med stolthet, är nöjd över att jag hunnit med mina barn och nöjd med att ha lärt mig baka de absolut godaste bullarna.”

En stentuff och bra replik i artikeln av hemmafrun Madeleine Wallin! Där har vi en kvinna som vet vad det är att vara kvinna!

Anna Anka är nog den dummaste kvinna som någonsin gått i ett par Manolo Blahnik!!! Och det är ingen liten prestation!

Bara se på detta klippet och njuuuuut! (eller inte!)

Hej, hopp!

Läs även andra bloggares åsikter om anna anka, debatt, madeleine wallin, monolo blahnik

Jag läste just den här artikeln. Och tankarna börjar vakna till liv.

”Självmordsvåg på franska telejätten France Telecom.” Sju anställda bara de senaste två månaderna, och sammanlagt tjugotre stycken på ett och ett halvt år har tagit livet av sig. Vad är anledningen?

Att det är något som inte står rätt till på företaget är väl inget man kan hymla med, men jag tror inte att det endast  är jobbet som ligger till grund. Jag har iaf svårt att tro det.

Utdrag ur artikeln:

”En ingenjör i 50-årsåldern ett annat besked. Efter att i åratal ha arbetat med avancerade växlar skulle han sättas till att montera telefonjack.

Mannen reste sig upp från bordet och stack en kniv i magen, framför ögonen på chockade chefer och kollegor. Han överlevde.”

Min tanke här är, varför hade han överhuvud taget en kniv med sig in på mötet?

Utdrag ur artikeln:

”– De har ett kulturellt ­problem. Ingenjörerna har varit duktiga på att bygga upp det franska telenätet, men de är inte nödvändigtvis duktiga ledare i ett modernt företag. Fackförbunden har, å sin sida, bara fokuserat på att kämpa mot nedskärningar, men är inte vana att förhandla om hälsoproblem, säger Ivan Du Roy.”

Som sagt, det går inte att hymla med att de uppenbarligen inte har det lätt på jobbet. Men jag har ändå svårt att tro att det skulle vara den enda anledningen till att de tagit livet av sig. Min tanke är. Hade de ingenting annat att leva för? Familj, vänner? Hade de tidigare uppvisat symptom på depression eller suicida tankar?

Hur som helst så hoppas jag vid gud att dessa, ännu levande anställda, får hjälp att hantera och lösa sin arbetssituation. För inte är det meningen att människor ska må dåligt på sina jobb!

Detta inlägg är skrivet med Windows Live Writer, som är

utmärkt och enkelt att använda för dig som, som jag, inte är bra på html-kodning på wordpress. Det är bara att hämta hem programmet och skriva på.

Önskar er alla en trevlig dag.

Läs även andra bloggares åsikter om anställda, arbetsmiljö, france telecom, självmord, windows live writer

Vilka stolpskott det finns!

Är det någon som missat Anna Anka i Hollywoodfruar? Var glad för det isf. hahaha

Här finns en artikel som är skrattretande och totalt patetisk i mina ögon.

Här är några av hennes ord:

–” Jag har förstått att jag väckt en hel del uppmärksamhet i Sverige de senaste dagarna. Det gläder mig. Hur som helst, jag och min man skrattar hela vägen till banken.”

Ehhh, om hon tror att pengar är grunden till all lycka, så har hon nog inte mycket annat som är värt något i sitt liv.

”– Det var så skönt att komma till ett land där män vet hur man beter sig mot en kvinna. Här tar männen hand om allt det ekonomiska, allt annat är en förolämpning mot både kvinnan och mannen i förhållandet.

I gengäld, menar hon, tackar kvinnan genom att vara attraktiv. Vilket är hemligheten bakom ett bra förhållande, enligt Anna Anka.

– Det är synd om svenska män. De gifter sig med snygga kvinnor som snabbt blir oattraktiva, börjar klä sig slafsigt och struntar i mannens behov. Som hemmafru ska du ställa upp på alla sätt, du ska alltid var snygg och välklädd. Sexuellt är det kvinnans skyldighet att se till att mannen är tillfredsställd, gör hon inte det får hon skylla sig själv om han är otrogen.

Hon och maken har ett barn tillsammans. Och även där är rollerna klara, berättar hon.

– Svenska pappor är tragiska med sina blöjbyten och sin jämställdhet. En riktig amerikansk man får panik om han är ensam med barnet i mer än 20 minuter. Amerikanska pappor lagar inte mat och stryker inte, de jobbar och försörjer sina familjer.”

För det första. Är det något att skryta om att pappan får panik när han är ensam med barnet?!? Jag hade fan skämts. För det andra… att man får skylla sig själv om mannen är otrogen om man inte tillfredställer mannen när han önskar… men hallååååååååååååååååå människa!!! Att försvara otrohet som kvinna bevisar i mina ögon att hon är nedtryckt och inte har en egen vilja. För er som inte såg programmet bör tilläggas att hon skröt om att hon var så jäkla stark och att någon annan minsann inte skulle klara hennes ”jobb” som fru till Paul Anka. Nä, och inte fan vill jag det heller!!!

Det var den delen som gjorde mig full av skratt…

_______________________________________________________________________________________________________

Nu till delen som gjorde mig irriterad:

Igår loggade jag in på min profil på Mötesplatsen.se och kollade lite. Egentligen inget forum för mig, men jag lever på hoppet… Iaf så var det en kille som hade skickat en förfrågning till mig. Han är handikappad på det sättet att han har en hjärnskada. Han har dock inget fel på intelligensen utan bara på tal och motorik. Säger han iaf… Men jag började ifrågasätta detta när jag svarade på hans brev och skrev att han bodde för långt ifrån mig för att jag skulle vara intresserad. (jag finns i södra landsänden och han ovanför sthlm.)

Ja, läs själva:

Jag skrev:

Ledsen, men du bor lite långt bort från mig.

Kram ”mitt namn”

______________________________________

Han skrev:

Du behöver inte vara ledsen för det inte! =)

Jag skrev:

Tja… jag hade gärna snackat med dig vidare om det inte var för att det är dödsdömt från början med avståndet mellan oss. Därav den ledsna minen. Tycker du verkar vara en kul grabb med huvudet på skaft och ditt handikapp stör mig inte det minsta.

Lycka till med att finna någon här på MP.

Kram

_______________________________________________________

Han skrev:

Ja ännu en pinsam ursäkt….. det är lite långt….:S

Skitsnack inget är för långt om intresset finns!

_____________________________________________

Jag skrev:

Jag har väldigt dålig erfarenhet av långdistansförhållanden, så därför backar jag för det.

Om du väljer att tycka att det är skitsnack är det upp till dig.

__________________________________________________________

Han skrev:

Dra ALLA över en kam bara….. fan du är ju dummare än vad jag trodde…. läs min dagbok så kanske du vaknar va!

__________________________________________________________

Jag skrev:

Så din åsikt är att alla som inte har samma ”öppna syn” på livet som du, som inte vill ha ett långdistansförhållande, är dumma. Jag undrar vem som har mest fördomar. Jag eller du…

Tråkigt att du måste ta till otrevligheter. Men jag står för vad jag säger. Jag vill inte ha ett långdistansförhållande. Det passar inte mig.

Jag hoppas att du träffar någon som passar dig iaf och att du får ett lyckligt liv. Det är inte jag, men den rätta finns där ute. Lycka till.

____________________________________________________________

Han skrev:

Men tänk om vi skulle träffas 3-4 gånger och sen flyttar jag upp till dig? har du tänkt så? nej….negativ tanke direkt!!

Du….. du har dragit ner byxorna på dig själv där…..

Nu vill jag inte prata mer med dig hemska människa!

_______________________________________________________

Jag skrev:

Ehhh… flytta NER till kanske…

För att vara en människa med ”positiv livsbild” så är du väldigt negativ och fördömande. Du verkar döma människor på samma sätt som du själv inte vill bli dömd. Lite trist.

Du har många poänger i det du skriver i din dagbok, men samtidigt kastar du just nu sten i glashus.

Men du ska slippa prata med mig mer. Jag bemödar mig inte lägga ner energi på någon som är så totalt icke lyhörd för andra människor, utan fullt upptagen med att få alla andra att tycka som han själv.Att ha en övertygelse är bra, men man måste låta andra få ha sin också…

God natt, sussa sött….

__________________________________________________

Det är första gången jag blivit förolämpad på det sättet. Att han har sin tro och livssyn är för mig helt ok, men att döma och trycka ner andra människor för att de inte tycker likadant. Det är inte ok! För mig som läst hans presentation så får jag känslan av att han tror jag nobbar honom pga hans handikapp, bara för att det är det han är van vid. Att det sen inte alls är så, utan pga just den anledningen jag skriver, avståndet, verkar han inte vilja ta in alls. Hans ord: ”Läs min dagbok va!” är nog det jag retade mig mest över. Bara för att han har ett handikapp och säkerligen blivit illa och annorlunda behandlad i sitt liv, vilket jag tyvärr inte betvivlar, så ger det inte honom rätt att säga att hans ord är hans och alla andras lag.

Men han är på ignorera-listan nu och jag slipper honom i framtiden. Blev väldigt irriterad över hans ord i går kväll, men idag känner jag mest… tja, ingenting. Jag har nog lärt mig att hantera saker ändå på senare tid. Jag skrattar åt hans ord idag.

Nåja, nog om det.

Idag mår jag mycket bättre så i morgon blir det jobb äntligen!

Önskar er alla en trevlig onsdag.

Puss!

Läs även andra bloggares åsikter om anna anka, fördomar, handikapp, ilska, paul anka, roande

Hej på er.

Ligger sjuk, IGEN! Är less på min kropp.

Funderar fortfarande över beslutet att ”göra slut” med en kompis. Problemet är att vi jobbar ihop och det finns inte en chans i världen att hon kommer att kunna bete sig som en vuxen människa angående mitt beslut. Så hur jag än gör så blir det tufft. Antingen jag fortsätter umgås med henne och dukar under för hennes krav och konstiga ”test” som hon håller på med. Eller om jag ”gör slut” så kommer hon att gå med näsan i vädret på jobbet och förmodligen prata en massa skit med. Tycker inte om tanken på att möta henne hela tiden och det är spänt och otrevligt.

Så vad gör jag?!? Jag har faktiskt inte en aning. Beslutsfattande är helt enkelt inte min starka sida. Och att göra slut med vänner är det absolut inte.

Jag är glad över att jag har vänner som tar mig för den jag är och uppmuntrar det positiva i mitt liv hela tiden, annars hade jag nog inte suttit här idag.

Så… har ni några tips?

Orkar inte skriva mer ikväll. Fryser, har ont i bihålorna och har huvudvärk.

Gokväll.

Vaknade tidigt idag efter en lugn och stillsam lördagskväll. Det var välbehövligt att få en kväll utan alkohol och stim. Var dessutom aptrött igår efter att ha varit hos Dejten i fredags…

Skulle egentligen träffa honom igår, men eftersom han var upptagen då så blev det i fredags istället. Vi tog ett par drinkar ute och sen åkte vi hem till honom. Vi hann in i hissen innan vi var igång. Väl inne i lägenheten så hann jag få i mig två klunkar vin, sedan blev det inte mer av den varan… Annat kom ivägen… hehehe. Det var skönt att få sova bredvid någon igen. Har saknat närheten. På morgonen vaknade vi vid åtta, men kom inte ur sängen förrän vid elva…

Har ont i hela kroppen nu. Träningsverk kallas det tror jag bestämt. Har nog helt enkelt blivit för gammal för att ha vilt sex i soffor m.m. Men fan… det var så värt det!

Vi pratade en hel del och kom fram till att det är väldigt synd att det inte finns några känslor mellan oss, eftersom vi passar med varandra som handen i handsken. Men det går inte att tvinga fram känslor, så vi gör det bästa av situationen helt enkelt. Dvs vi är vänner som även kan nyttja varandra för sex och närhet. Inte så dumt det heller…

Idag är jag nog tvungen att mata snabeldraken lite och jaga bort alla dammråttor i hörnorna. Fy, vad jag hatar städning! Jag skulle behöva en hushållerska som ser efter mig tror jag. Men samtidigt… jag vill inte att andra rotar bland mina grejer, så jag får snällt göra det själv.

Förkylning har jag i kroppen, men den verkar inte vilja bryta ut ordentligt. Bihålorna värker och jag har feberkänslor till och från. Har inte alls någon lust att bli sjuk, men det blir väl vad det blir, vare sig jag vill eller inte.

Nu MÅSTE jag ta tag i städningen. Ska slänga på Spotify på högsta volym och försöka hitta inspiration.

See ya!

Helgerna går så fort så man knappt hinner märka dom. Nu jobbade jag ju iofs igår oxå, så det blev kortare helg än normalt. Jag tycker man ska ha två dagars helg till jag…

Igår var det fotboll och party hos vänner som gällde. Jag var inte riktigt på humör men lyckades ta på mig mitt ”happyface” och ha lite skoj en stund. Sent blev det som vanligt iaf. Eller kanske man ska säga tidigt då jag var hemma halv fem i morse. Har inte varit bakis idag iaf, utan bara trött och hängig. Blev lite putt på mina vänner dock, då min 3-liters bag in box helt plötsligt var tom och värdinnans fortfarande var full. Och ingen har såklart druckit ur den säger dom. Eftersom det hände medans jag var snäll och hängde med en tjej som var fyllechaffis så kan dom väl för fasiken erkänna. Att jag har så dålig ekonomi så det var det enda vinet jag hade råd med denna månaden verkar inte spela någon roll. Giriga jävlar… Ibland undrar jag om jag borde rensa rejält bland mina vänner.

Jag ser inte fram emot veckans jobb, då det känns  i kroppen att jag inte varit ledig så mycket. Men det är till att bita ihop och köra på.

Nu ska jag ta en dusch medans det är nyheter och sen se fortsättingen av ”Överlevarna” på fyran.

Natti

… här är jag igen.

Som jag skrev i mitt förra inlägg så är det slut mellan mig och dejten, men det känns väldigt bra! Vi har helt plötsligt börjat slappna av när all press försvann och vi pratar som om vi känt varandra i tio år. Skumt! Men kul! Vi kom iaf fram till att den sexuella spänningen mellan oss är otroligt stark, men att ingen av oss har några kärlekskänslor för den andra. Så båda är nöjda med situationen. Alltid skönt när saker och ting löser sig till det bästa.

Jag får iaf fortsätta utnyttja honom för sex och närhet… hehehe… Nice! Problemet är bara att han har jobbat utomlands denna veckan och sen var han hemma på en mellanlandning igår innan han åkte utomlands igen. Och jag som tyckte att vi skulle gå hem till honom och ”trolla” i helgen… han sätter på mig och jag förvinner…

Så istället får jag sköta saker och ting på egen hand…

Kroppen är väldigt lustig. Innan denna sommaren så var det över ett och ett halvt år sedan jag hade sex. Länge jag vet… men min kropp gick in i någon sorts dvala som gjorde att mitt sexbegär var minimalt och det lilla jag hade kunde jag själv lösa. NU däremot så är min kropp allt annat än i dvala!!! Det känns som om jag är sugen dygnet runt och det hjälper inte att ”självmedicinera” utan det blir snarare värre av det. Känner mig som en vandrande sexgalning.

Och som vanligt så handlar mitt inlägg om sex… det är då jäkligt lustigt att min hjärna upptas av det ämnet nu… eller inte! hahaha

Nåja, jag ska försöka se om vi kan ”trolla” nästa helg istället. Skulle vara skönt att gå ut och ta ett par glas på en krog först och sen hem till honom och avreagera sig lite… eller mycket blir det nog…

Sex nyktert är det bästa, men oj vad kul man kan ha om man är lite salongsberusad och hämningarna släpper lite. Att han tänder på att bli bunden är ingen nackdel… hehehe

Nä, nu ska jag sluta snacka sex och göra något vettigt. Det vill säga gå och lägga mig. Ska jobba i morgon fast det är lördag. SUCK! Men på kvällen blir det lite party med vänner iaf. Och det blir såklart bra pengar av att jobba en lördag med.

Önskar er alla en trevlig helg! Puss!!!

Länge sen jag skrev något nu.

Uppdatering:

1. Jag och Dejten dejtar inte längre. Ingen av oss kände den rätta känslan utan bara fysisk attraktion. Känns bra.

2. Jag saknar redan sex…

3. Är less på en del av mina vänner.

Ja, något sådant får det bli lite kortfattat.

Är lite låg idag, så jag tänker inte skriva mer här. Trista inlägg hamnar i den öppna bloggen istället. Här ska det bara vara trams, flams och sex tänkte jag. Undrar om mina läsare rymmer då?!?

Nåja, nu ska jag dricka en kopp kaffe.

See ya!

Hej på er.

Har legat sjuk i några dagar med förkyning och feber så jag har inte orkat skriva här.

I lördags var jag alltså hemma hos Dejten och mös. Vi mös dock lite för mycket så det blev frustration på hööööög nivå! Men vi klarade iaf att inte ha sex. hahaha Jag säger som en fd pojkvän sa till mig en gång. ”Att inte ha sex med dig är lika lätt som att svälja en video hel.”

I söndags körde han hem mig på eftermiddagen efter att jag hade spätt på frustrationen ytterligare lite. Kunde inte låta bli att ge tillbaka för lördagskvällen och natten (då det faktiskt var han som började), så jag sprang runt i trosor och bh en stund med förevändningen att jag spillt något på min tröja som behövde torka. hehehe. Man ger och man tar! Han hade svårt att hålla fingrarna i styr och jag, kvinna som jag är, njöt av det hela.

Sexuell frustration är en lustig och väldigt dubbelbottnad sak. Man är så frustrerad att det kryper i hela kroppen och det känns som om man ska explodera, men samtidigt är det en oerhört skön känsla. Lustigt…

Men vi sa att när allt är läkt och bra igen så blir det till att stänga in sig hela helgen och bara vara i sängen. Vi får inte glömma bunkra upp med mat bara. Nej då, det var ett skämt… eller ?!?

Hmmmm, det här har ju nästan blivit en sexblogg för sjutton! Men jag måste få ur mig mina tankar och ord på något sätt, så då får det bli såhär.

Nu ska jag gå och lägga mig och hoppas att den sista lilla febern ger med sig under natten, för i morgon ska det jobbas, sjuk eller inte sjuk, I don´t care! Behöver peeeeengar!

Natti!

Läs även andra bloggares åsikter om arbete, attraherad, dejting, frustrerad, glädje, härskarinnan, skratt, sjuk, sex, sexblogg

Jag är frustrerad, jag är frustrerad, jag är frustrerad…

Mer uppdatering i morgon.

Nu ska jag ta igen lite förlorad sömn.

Natti!

Läs även andra frustrerade bloggares åsikter om frustrerad

Idag vaknade jag på ett strålande humör. The Voice spelas på högsta volym och inte ens det faktum att jag ska ränna i tvättstugan halva dagen kan ta ner mig på jorden.

Idag ska jag åka och träffa honom. Jag har faktiskt saknat honom denna veckan, mer än jag gjort med någon på ett långt tag. Lustigt så det kan bli.

Vi skämtade igår om att om jag inte tvättar så får jag komma utan underkläder till honom. Funderar på att skoja lite och kanske göra det ändå… hehehe. Men vi får se.

Igår fick jag ett sånt gulligt sms så jag smälte totalt. Mina tidigare pojkvänner har bara skrivit sådana saker på fyllan typ, så det är uppfriskande med någon som vågar även när han är nykter. Kan ju tillägga att jag nästan bara dejtat så kallade ”badboys” innan, medans den här killen är raka motsatsen. Jag undrar om jag har mognat till och insett vad jag behöver på äldre dagar? Kanske är det så.

Mycket tjat om Dejten just nu, men det är den positiva sidan i mitt liv och jag orkar inte skriva om den negativa. Den skriver jag om i min öppna blogg så mycket så jag är less på det…

Nej, nu ska jag sortera lite tvätt. Tjohoooo

Puss!

Läs även andra bloggares åsikter om tvätt, saknad, glädje, sex, skratt

Iså fall behöver jag det!

Har återigen lagt mina solglasögon på ett ”bra ställe” så jag ska veta var jag har dom.

Nu ska jag bara komma på vart detta ”braiga ställe” finns…

*suck*

Läs även andra glömska bloggares åsikter om glömsk, hjärna, defragmentering

Idag har gått riktigt bra på jobbet! Bara några korta stunder av ångest och panik-känslor.

Pratade med Dejten nyss och han kommer hem på lördag, vilket betyder att vi ska träffas på kvällen. Nice!!! Hans penis har läkt hyfsat och därför kan han träffa mig. (han klarade inte att ha stånd tidigare i veckan för det gjorde ont då) hahahaha Men något sex blir det inte, eftersom han måste läka i 2-3 veckor. Men bara gos funkar utmärkt för mig! Att bara få krypa upp i soffan med någon, mysa, titta på en film och njuta av ett glas vin är helt underbart!!!

Imorgon ska jag följa med en kompis och hämta hennes dotter i närmsta stad där det är festival. Vi stannar nog några timmar men det blir lugnt. Jag jobbar till på kvällen så det blir bara en snabb dusch innan det är dags att åka. Är hur som helst lite less på att festa efter semestern.

Nu ska jag kolla till Fejjan och sen ska jag krypa ner i sängen och sova gott hoppas jag.

Natti och puss!

… över min ”date”.

Han är inte någon jag skulle titta åt två gånger om jag träffat honom ute, men på något sätt så klickar vi och jag är attraherad av honom. Han är kortare än mig och han är hårig, vilket normalt hade fått mig att springa åt andra hållet i panik. Men inte nu alltså. Jag märker att jag saknar honom. Jag känner inga kärleks-känslor, men jag är helt klart attraherad som sagt. Så jag ger det lite tid och ser om det växer fram något. Om det inte gör det så har jag iaf hittat en otroligt bra vän skulle jag tro.

Det jobbiga är att han verkar mer intresserad av mig än vad jag är av honom. Jag vill absolut inte såra honom, men samtidigt så måste det få ta lite tid. Han är medveten om att jag aldrig ingått ett förhållande utan att känna killen först och att det här inte är speciellt normalt för mig. Jag träffade honom på en dejtingsajt och tog chansen helt enkelt.

Jag märker att jag gjort stora omprioriteringar i mitt liv sista tiden. Jag gör saker jag normalt inte hade vågat och lever dag för dag. Kanske är det nödvändigt för att jag ska komma vidare i livet…

Min semester har varit galen med en massa knasiga händelser och fester. Jag tänker inte gå in på detaljer, men galet har det varit. Nya bekantskaper, galna nätter med lekar och nya upplevelser. Hade jag inte vetat bättre så kunde jag tro att jag blivit 20 igen.

Men det har varit roligt och jag tänker fasiken inte ha dåligt samvete eller be om ursäkt för min existens.

Nu är det onsdag och halva första arbetsveckan har snart gått. Jag undrar hur länge jag klarar att jobba heltid innan det brakar igen? Jag känner att jag är så trött att det kommer bli svårt att jobba med mig själv som psykologen vill att jag ska göra. Och det var precis det hon varnade mig för. Hon tyckte inte att jag skulle gå upp och jobba fullt förrän jag kommit en bit till på vägen. Men det är inte hon som sitter med en sjuklön och mina räkningar i slutet av varje månad…

Nej, nu måste jag ta på mig ansiktet innan det är dags för ännu en dag på dårhusfabriken.

See ya!

Läs även andra bloggares åsikter om ångest, arbete, depression, fest, härskarinnan, psykolog, sex, skratt, vin, dejta, saknad, attraherad, kärlek

Jag kan inte låta bli att gå omkring och småfnissa över helgens händelser. Pratade med honom igår iaf och det har slutat blöda.

Vi skulle egentligen träffats i helgen, men vi får se hur det blir. Han måste läka i två till tre veckor och det betyder inget sex. Inte så lätt att hålla på det när man precis har träffats… Stackaren har ont med… outch!

Måste säga att det helt plötsligt är väldigt svårt att veta vad man ska skriva när jag skriver här anonymt. Jag har skrivit öppet så länge nu så jag har vant mig vid det. Här måste jag cencurera mig lite så jag inte avslöjar för mycket och det är svårt att hitta balansen igen. Men jag känner oxå att jag har känslor inom mig som behöver komma ut, men som jag inte kan skriva öppet om av rädsla för att såra folk.

Jag bloggar inte för att såra människor, jag bloggar för att skriva av mig helt enkelt. Jag har lättare att få perspektiv om jag läser mina tankar efter att jag skrivit ner dom. Min öppna blogg läser de flesta jag känner och det gör att man passar sig för vad man skriver.

Nåja, nu kan jag inte skriva mer, för jag ska snart sticka iväg. Måste diskutera helgens bravader med en tjejkompis. hahaha

Bye for now!

… har jag idag.

Var på dejt i helgen. En kille jag träffat på nätet. Detta var dejt nummer två och vi var på bio och sen gick vi till en pub och snackade och drack lite. Det hela slutade med att jag följde med honom hem och vi hamnade i säng. Men grejen är att vi båda är ute efter något seriöst, inte en sexkompis. Så det var inte så jävla smart att hamna i säng på andra dejten! Att dessutom strängen på hans … ja ni vet… gick av och han blödde som en gris igår och att jag har träningsvärk som fasiken är bara toppen på isberget. Så gårdagen tillbringade vi på google för att läsa om vad man ska göra när en ehhh… sådan situation uppstår… och vi kunde konstatera att det självläker och han behöver inte gå till läkaren. Skönt det iaf! Men dåligt samvete har jag. hehehe

Nu vet jag dock inte vad det kommer bli av allt detta. Eftersom vi som sagt båda är ute efter något seriöst så vet jag inte riktigt hur vi ska gå vidare. Visst finns attraktionen där, men jag har inga som helst kärlekskänslor. Åtminstonde inte ännu. Kanske jag får det, kanske inte… har ingen aning! Känner mig lite halvt förvirrad faktiskt. Jag är inte van att dejta och vet inte riktigt vad som gäller. Som tur är så är han öppen och är lätt att snacka med, så jag vi får väl ta upp diskussionen i veckan antar jag.

Något sex lär det inte bli mer på några veckor iaf eftersom han måste läka först…

Ja herregud, allt ska man vara med om innan man dör!

Behövde bara skriva av mig lite här, för i min öppna blogg är detta inte direkt något man vill skriva om. hahaha

Tjejer, har ni varit med om mitt dejtingproblem? Och killar, har ni varit med om att strängen gått av och vad hände?

Nyfiken!

Läs även andra bloggares åsikter om ångest, blogg, dejting, härskarinnan, sex, smärta, sträng